Det viner en tidig höst storm inom mig, jag sluter ögonen, lyfts upp och sakta svävar jag iväg. Längtar efter att få kasta kättingen som håller mig fast, vill öppna fönstret och skrika att nu är jag fri.

Något inombords har börjat vakna till liv, ska jag våga släppa kontrollen och se vart det bär? En ljuvlig doft når min näsa, ett ljuvligt skratt når mina öron.

Tiden tickar på och jag känner att jag måste få gå, jag måste få min egen väg.

Tror nog att det kan vara bra att släppa sitt enorma kontroll behov och bara vara.

Jag kan vara sprallig, öppen och tokig men jag är också väldigt blyg och försiktig av mig. Kättingen kommer att få finnas kvar men ej runt mina fotleder.

Jag vill vågar och törs med det kommer att ta tid, jag måste tillåta mig att det kommer att ta tid..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som tussilagon när den bryter sig igenom asfalten på våren lika starkt borrar jag mig på väg upp mot det starka ljuset som för mig upp. Lika obarmhärtigt och lika smärtsamt är det när mina ögon nås av ljuset ett ljus som egentligen va till för at...

Den lite salta men varma brisen torkar våra svettiga kroppar. Fönstren står öppna och vi båda hör hur vågorna slår in över stranden. Vi ligger och bara tittar in i varandras ögon, ett tunnt vitt täcke är det enda som skydar våra kroppar mot natte...

Då sitter man här, svettig och trött. Har kört två tre maskiner tvätt så nu skulle det vara gott med något att fukta strupen med. Tanken var ju att jag skulle bli pigg av att hinna med så många bestyr som möjligt här hemma under kvällen men det var...

Va sjutton ska man skriva?   Detta blir super improviserat.   En varm vind blåser genom rummet, allt det kalla är borta. En doft, ett skratt. Reser mig upp, gnuggar mig i ögonen. Fy va jag är trött, men går det så går det. Öppnar föns...

Jag kommer alldrig att svika dig, jag kommer aldrig att glömma dig. Du lät vinden greppa tag i din späda kropp. Vattnet tog dig ifrån mig. Jag har gått vidare i mitt liv och jag vet att du tycker att jag gör rätt. När allt känns som mörkast t...